En människa bland andra? Äldre människors begripliggörande av vardagen under covid-19-krisen

Iversen, Clara Redmalm David Flinkfeldt Marie Persson Marcus

Denna artikel undersöker hur äldre människor begripliggör sin situation i telefonsamtal till en stödlinje några månader in i covid-19-pandemin. Genom att använda ett vardagssociologiskt ramverk för att analysera inringares olika sätt att i samspel med stödlinjens volontärer förstå krisen, nyanserar artikeln nuvarande kunskap om äldre människors situation. Den tematiska analysen visar att inringarna begripliggör krisen i förhållande till sociala relationer på ett personligt, anonymt och abstrakt plan. Inringarnas sätt att bemöta avbrott i sina vardagliga rutiner – genom anpassning eller kritisk omvärdering – är kopplade till olika former av tillit: basal tillit till en social verklighet som delas med en annan person eller reglerande tillit till en samling normer som är oberoende av denna andra. Medan samtalen visade få exempel på positiva anpassningar i personliga relationer, synliggjorde de att anonyma och abstrakta relationer fungerar som viktiga tillgångar för att både bibehålla och omvärdera vardagslivet när det är kris. Även om bristen på trygga personliga relationer under pandemin pekar på äldres utsatthet, demonstreras inringarnas styrka i och med deras aktiva arbete för att behålla och bygga viktiga anonyma och abstrakta relationer.Alternate abstract:This article examines how older people make sense of their situation in calls to a helpline a few months into the Covid-19 pandemic . By drawing on the sociology of everyday life to analyse callers' various understandings of the crisis, the article nuances current knowledge about older people's situation . The thematic analysis shows that the callers make sense of the crisis linked to social relations on a personal, anonymous, and abstract level . The callers' responses to chal-lenges to their everyday routines – adjustment or critical evaluation – are connected to different approaches to trust: basic trust in a shared social reality with someone or regulating trust in a set of norms independent from that other . Whereas the calls demonstrate very few positive adjustments in personal relations, they show that anonymous and abstract relations serve as im-portant resources for both maintaining and re-evaluating everyday life during a crisis . Although older people's lack of secure personal relations during the pandemic points to vulnerability, their resourcefulness is apparent in their active engagement in important anonymous and abstract relations.